fredag 4 januari 2019

Ny blogg från och med 4 januari 2019

Foto: Astrid Nydahl

Det du nu läser är den sista texten i denna blogg. På grund av en rad tekniska problem (som kan ha att göra med mitt datorhaveri för en dryg månad sedan) öppnar jag den nya bloggen idag. Det är ingen dramatik i detta, bara en ny bloggadress för er. Välkomna till Läsningar vid kusten.

OM DU KLICKAR HÄR KOMMER DU TILL MIN NYÖPPNADE BLOGG.


Grooming - ämnet idag

Falkberget i Norrland. Foto: Astrid Nydahl

I arbetet med min nya bok har jag nu börjat läsa in mig på det i England så vanligt förekommande fenomenet grooming.

Jag har material från Newcastle, Birmingham, Liverpool och Manchester (Bolton, Huddersfield och Rochdale).

Hur kunde detta få fortgå i årtionden? Var problemet okänt för myndigheterna? Nej, inte alls. Alla teg för att de - håll i er! - var rädda att anklagas för rasism. Häpnadsväckande men väldigt välbekant fenomen.

Grooming utförs framför allt av pakistanska, muslimska män. De riktar in sig på unga eller mycket unga engelska flickor, men de tar också de sikhiska flickor de lyckas komma åt. 

Antalet övergrepp är häpnadsväckande stora. Några av flickorna har också tvingats med utomlands där de sålts till bordeller.

Ser vi någon skriva seriöst om grooming i svensk press? Inte ett ord så vitt jag kan se.

Här kan ni läsa lite mer om fenomenet. Och det kommer förstås att avhandlas i min nästa bok.

torsdag 3 januari 2019

Nelly Sachs o Paul Celan

Foto: Anders Johansson


Efter att tidigare ha läst brev i ett litet urval (antologin Bokstäverna jag färdas i, Themis 2001), fick jag läsa korrespondensen i sin helhet. Det var den engelska utgåvan som jag fick av en vän. Och av en tillfällighet kom sedan den svenska översättningen, Nelly Sachs/Paul Celan: Brev (ellerströms, översättning av Margaretha Holmqvist och Lars-Inge Nilsson)

Breven från Nelly Sachs är dominerande, de är ibland nyktert vänliga och ibland förtvivlade rop ut i rymden. Paul Celan svarar ofta med poetisk kraft, men som åren går ser jag hur hans ton blir alltmer formellt saklig. Att de två poeterna finner varandra i skuggan av det nazistiska folkmordet framstår redan från början som en självklarhet. Det finns rentav formuleringar i deras dikter som tematiskt griper in i varandra. De har båda erfarit sitt folk som rök ur skorstenar.

Ofta består hennes brev av dikter, tillägnade Celan och hans fru och son. Som denna:

"Än hyllar döden
livet i dig,
du narr i brådskans spiral
vart steg allt längre från de barnsliga uren
och närmare och närmare greppet av vinden
rånaren av din längtan -
I vördnad häva sig stolar och sängar
ty oron har blivit som havet"

(sidan 65, ur brev 14.12. 1960)


Hon kallade ofta i breven Celan och hans familj "mina älskade", eller "min älskade familj". Vetskapen att hennes dikter fanns hos Celan i Paris fick henne att se att hon hade ett fosterland. I dikten ett fosterland.

Efterhand som åren går tar sjukdomen över för Nelly Sachs. Hennes övertygelse om att i hemmet vara utsatt för en nazistisk liga växer till gränsen för det omöjliga och hon tas in på mentalsjukhus. Hennes liv ligger i spillror, och det kunde inget Nobelpris ändra på.

In i det sista sänder Paul Celan henne sina allt sällsyntare brev. Det sista, helt korta, vill ge henne ljus i mörkret. Fyra månader senare tar han sitt eget liv. Samma dag han begravs dör Nelly Sachs. Från år noll hade de färdats tillsammans i det mörker som bara kunde lysas upp av guldet, det tillstånd de båda längtade efter. Sachs ensam i Stockholm, Celan med fru och barn i Paris.



onsdag 2 januari 2019

Nytt år och ett mellanspel

Storkar vid Byholmsvägen. Foto: Astrid Nydahl

Fem storkar landade här hos oss i julhelgen. Fyra av dem lyckades Astrid fånga på samma bild. Onekligen ett privilegium att bo så nära storkhägnet i Viby. Dessa majestätiska fåglar går och pickar i timmar, som om världen utanför ängen inte angick dem det minsta.


Jag satt och arbetade med ett kapitel om sharia-domstolar till min nya bok när jag fick se att en 25-årig man gått till angrepp på Victoria Station i Manchester. Hans angreppsrop kändes snabbt igen: Allahu Akbar, och sedan Leve kalifatet. Det var alltså samma plats som såg så många människor dö när självmordsbombaren, den brittisk-libyske Salman Abedi, slog till 2017. Vi besökte platsen flera gånger under vår vistelse i Manchester i september 2018. Då var där så fridfullt och vardagligt, vilket alltid ger en illusion av att faran är över. Det är den inte. Beviset för det kom i nyårshelgen. "Isolerad händelse" säger Manchesters borgmästare. Liksom de flesta andra människor saknar han grundläggande kunskap om islamismens strategi och målsättning.


tisdag 1 januari 2019

Är en varm pistol det vi drömmer om?

Liverpool Metropolitan Cathedral. Foto: Astrid Nydahl

John Lennon sjunger i Revolution: ”If you go carrying pictures of Chairman Mao/ You ain´t gonna make it with anyone anyhow”. 

Vilken var revolutionen som skulle genomföras? Vi får inte missta den tidens romantik för att vara ett politiskt ställningstagande. Om vi utgår ifrån att varje revolution är en mycket blodig process, så kan vi också dra slutsatsen att det inte var något sådant Lennon hade i åtanke. Det han säger är egentligen raka motsatsen: den revolutionsromantik som uttrycktes med olika ledarfigurers porträtt i gatudemonstrationer – som till exempel Mao Zedongs – är irrelevant. Man kommer ingenstans med det och ingen utöver den egna, mycket lilla kretsen, bryr sig alls.

*


Hur förbinder man Happiness is a Warm Gun med självmordsbombarens Allahu Akbar? Är det inte snarare så att ironin avslutas och det verkliga kriget påbörjas? John Lennons text är egentligen mycket märklig, både musikaliskt och språkligt. Men det finns en saklig förklaring till titeln och temat. Enligt Lennon kom titeln från omslaget på en vapentidskrift som George Martin visade honom. Där stod texten och John Lennon kommenterade den med orden: ”Det är en otroligt korkad sak att säga eftersom en varm pistol just har avfyrats”. 

Lennon tecknad av T.N. 1970, vid 18 års ålder


Vapentidskriften hade i sin tur hämtat frasen från Charles M. Schulz´s Happiness is a Warm Puppy. Det finns en uppsjö av teorier om sångtexten, som pekar både på Lennons och Yoko Onos tidiga sexuella relation, och på det heroin-missbruk Lennon skulle komma att utveckla. Sist och slutligen kan man bara konstatera att det fanns noll romantik kring det våld som vapnen utövar. Den förbindelse jag menar finns är just åtskillnadens: medan Lennon ironiserar utifrån en vapentidskrift menar Jihadisten helt och fullt allvar med de tankar som leder fram till självmordsbomben (och därför sprängde han sig själv i Manchester Arena 2017).

(Detta är ett fragment från min bok under arbete, och med det inleder jag 2019, eftersom jag nu återupptar arbetet)

Uppdatering 1:e januari 2019: Ännu ett terrordåd på Manchester Victoria Station. Klicka på länken för mer information.


New Year terror: Knifeman 'shouts Allahu Akbar as he stabs a police officer and two others' in Manchester railway station rampage before being Tasered and arrested for attempted murder