torsdag 4 januari 2018

Sverige och svenskarna. Frihetssträvandena enligt Vilhelm Moberg

Foto: Astrid Nydahl

Det pågår en folklig revolt i Iran. Människor slås blodiga av det islamiska prästväldets villiga betjänter. Människor dör. I varje revolt dödas revoltörer. I revoltens förlängning lurar inbördeskriget.

Vilhelm Moberg, en av de största i modern svensk litteratur, återvände alltid till frihetsbegreppet, såväl i sina romaner som i sina sakpolitiska texter. Kan vi betrakta såväl omvärlden som vårt egen turbulenta land utifrån en förnyad läsning av honom?

I essän Svensk strävan (Ur I angeläget ärende, Bonniers 1941) vill han förklara hur ett förhållningssätt till det då pågående, katastrofala andra världskriget kunde se ut, grundat i bondekulturens månghundraåriga strävsamhet och frihetslängtan.
”Det är ett sällsamt begrepp detta: Frihet! Det är något, som människor tveklöst dör för i denna dag. Det är något, som människor har dött för i alla tider och i alla länder (…) Vår allmoges historia vittnar för oss om det värde, som jordens folk satte på friheten; den är historien om strider och livsoffer för frihetens bevarande.” 
Hur hanterar vi detta frihetsarv? Med tanke på hur den moderna välfärdsstaten Sverige faller samma bit för bit kan man fråga sig om det ens finns någon känsla kvar för landet och friheten. Allt tycks vara godtagbart, bara det sker i namn av en icke-definierad mänsklig storsinthet.

Många gånger har jag funderat på hur Vilhelm Moberg skulle ha ställt sig till det megalomana mottagandet av människor från islamiska kulturer. Han används inte sällan i argumentationen för den pågående inflyttningen. Han skulle ha ställt sig positiv säger man, eftersom han själv skrev om ut- och invandring. Jag tvivlar. Tillåt mig göra det. De geografiska flyttningar Moberg gestaltade så gripande kan inte jämföras med dagens inflöde av en islamisk kulturkretsar till ett västerländskt land som Sverige, huvudsakligen sekulärt men med en långvarig kristen kulturell bakgrund. Frigörelsen från den kristna kyrkan ägde inte rum i avsikt att göra sig beroende av moskéer och imamer. 

När jag citerar Moberg är det för att jag tror att hans ord kunde gälla som en maning också till oss idag.
”Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt ett folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk. Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här. Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är i dag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det genom att fortsätta denna strävan – på frihetens grund.” (Ur Svensk strävan, kursiveringarna är Mobergs egna)
Moberg säger att Sverige, som han 1941 beskrev som ”i jämförelse med de flesta andra länder ett välbärgat land”, är utsatt för hot och att vi, ”blivit begärligt för inkräktare”. Man vill påminna sig att Moberg hävdar att våra förfäder, med sitt hårda arbete, förvärvat sig rätten till Sveriges land. Hur kan det då komma sig att vi är så villiga att skänka bort det till människor som betraktar det som begärligt byte? 

Det är ingen hemlighet att stora folkskaror idag rör sig norrut över den afrikanska kontinenten för att alldeles utan egen insats erövra en del av allt det vi och våra förfäder byggt och skapat. Tvärtom säger de det själva, ogenerat och tydligt. Fattigdom har i sig ingenting med flyktingsstatus att göra. Ändå kan den få människor att söka sig bättre villkor. Låt oss då uppriktigt och ärligt säga det. Ekonomiska migranter är inte flyktingar. För en afrikan är Sverige alltid en riktig vinstlott! 

Jag tror inte att Vilhelm Moberg skulle ha kommit på tanken att kalla Karl Oskar och hans medmänniskor flyktingar. De utvandrade därför att svälten hotade dem och det var dessa människor som skapade det USA som sedan blev en ekonomisk, militär och politisk supermakt. De kom inte till en plats som skänkte dem bostäder och vardagsförsörjning, de fick slita för varje framsteg och de gjorde det för sin överlevnad. Ingenting var gratis.


Mobergs ord, giltiga än idag, bör man påminna sig när man betraktar tillståndet i Sverige år 2018.