tisdag 2 januari 2018

Zagajewski och "det negativa sinnelaget"

Foto: Astrid Nydahl
Det är alldeles i skuggan av nyårsafton och jag tar fram boken igen. Adam Zagajewskis essäsamling Solidaritet och ensamhet (i Anders Bodegårds översättning) är en återkommande läsning för mig sedan den kom 1986. I den kan man bland annat läsa:
"Hur ska man leva efter så många världsundergångar? Adorno ansåg att inte poesi var möjlig efter Auschwitz. Men på vita snöret hänger tvätt på tork, ett litet barn hörs skratta. Barnen kommer att växa upp och bli polis eller präst. Därför är jag av den åsikten att man efter världens undergång bör leva som alltid. Självklart minnas vad som hänt och vad som kommer att hända. Och trots det leva som alltid. Gå långa promenader. Se solen gå ner. Tro på Gud. Läsa dikter. Höra på musik. Hjälpa andra. Sätta käppar i hjulet för tyrannerna. Vara glad åt kärleken och bedrövad över döden. Som alltid."
Med detta slags realism kan kanske bara en polsk jude leva, om han funderat riktigt noga på alternativen? Han skriver detta medan militären ännu styr landet. Solidaritet har tillfälligt underkuvats. Det råder krigstillstånd. Det polska folket ska tvingas till lydnad och Zagajewski råder oss att gå långa promenader. Han förklarar tidigt i boken ett slags utgångspunkt:
"Det negativa sinnelaget - eller med andra ord den nihilistiska mentaliteten - är inte totalitarismens direkta grundval (och kan inte vara det), men det får den omgivande temperaturen att sjunka betydligt." 
Det är kanske här jag vill stanna och fundera. Är mitt negativa sinnelag en kraft som påverkar mina läsare så att "den omgivande temperaturen" sjunker? Innebär det i så fall att jag är destruktiv och till skada för omgivning med texterna? Om så vore, fanns inget annat alternativ än att för gott upphöra. Men jag tror inte att det förhåller sig så. Jag kan se att det i den konkreta polska situationen har varit så, men inte att det skulle vara en allmängiltig sanning. Det nya årets föresatser är minst sagt uppfordrande. Men vem skulle jag utmanas av om inte i första hand av mig själv? När det är sagt vet jag också vem som behövs. Zagajewski är en av de nödvändiga.





Inga kommentarer: