onsdag 25 april 2018

Jubileumsdagen, några tankar

Foto: Astrid Nydahl
Idag är det 44 år sedan Portugals militär störtade den fascistiska diktaturen. Ofattbart länge sedan. Min äldste son M. N. var ett år gammal och min äldsta dotter M. A. skulle födas året därpå.

Min yngsta dotter D. LN., elva år yngre än min äldsta, fyller 34 år idag. Hon föddes nämligen på den portugisiska nejlikerevolutionens tioårsdag. 

Och i dessa dagar 1984 kom jag också till Lissabon för första gången och fick bekanta mig med fadon livs levande. Det skulle komma att förändra mitt liv för alltid. Allt det jag mötte då, från zinkdiskarna på krogarna och hålen i väggarna (med de klistrande klibbiga golven) för servering av körsbärslikören ginha eller goda bifanas, är idag i nio fall av tio ett minne blogg och Lissabon lika nerlusat av amerikanska skräpmatkedjor och globala klädgrottor som våra egna städer. Jag lever på minnena och tänker mig tillbaka varje 25 april. Både till 1974 och 1984.