Foto: Anders Johansson |
Adonis: Våld och islam. Samtal med
Houria Abdelouahed (Volante, översättning av Pär Svensson)
”Det finns inget måttfullt islam å
ena sidan och ett extremistiskt islam å den andra, inget sant islam i motsats
till ett falskt. Det finns ett islam.”
(ur boken)
Den syriskfödde poeten Adonis (Ali Ahmad Said Asbar)
är först och främst just poet, en sekulär sådan, i fransk exil sedan länge. I
dessa egenskaper har han en frisk och frejdig blick på den religion som härskar
i hans forna hemland Syrien, mitt i den muslimska arabvärlden. Redan när ”den
arabisk våren” började höjde han ett
varningens finger och sa att det inte handlade om en revolution,
eftersom en sådan måste ledas av sekulära krafter. Hur rätt han hade har vi
sett ganska länge nu. Den syriska katastrofen är det mest skrämmande
exemplet.
Men lika viktig för bedömningen av samtida islam är förstås de etniska enklaverna i västvärlden där religiösa
profeter och dess militanta våldsmän i uppenbar allians bidrar till både
islamiseringens sociala och politiska inflytande (könsapartheid, kostregler,
klädkoder) och de fasansfulla terrordåden.
I den samtalsbok Adonis utgivit
tillsammans med psykoanalytikern Houria
Abdelouahed, Våld och islam, närmar han
sig islam och Koranen på ett sätt som visar att hela den femtonhundra år gamla
religionen och dess heliga bok har präglats av våld och förtryck. De talar om
politisk islam som ett katastrofalt projekt, ur en rad olika aspekter hindrar
den all positiv utveckling, därtill blir den en starkt repressiv makt mot
framför allt kvinnor och icke-muslimer, eftersom den gör anspråk på sanningen
och aldrig får ifrågasättas. Adonis menar att Koranen har förvandlat de
muslimska männen till slavdrivare, och att de betraktar kvinnorna som ägodelar,
aldrig som mänskliga individer i egen rätt.
Adonis säger om muslimen kontra
icke-muslimen:
”Den andre ska avlägsnas just i hans egenskap av den andre. Så rättfärdigas det våld som utmärker jihad.”
På ett annat ställe konkretiserar
han:
”Våldet dödar inte bara det självständiga tänkandet utan gör dessutom den muslimska människan mindre mänsklig. Hon tvingas tro utan att ställa frågor om profeten, vare sig på det religiösa, intellektuella eller sociala planet. Våldet blir i den meningen heligt.”
De två diskuterar också ingående alla
de våldspräglade texter som finns i Koranen. I den meningen har inbördeskriget
funnits i den arabiska världen lika länge som islam själv, alltså i
femtonhundra år. Koranen och därmed islam
”förmedlar (inte) ett budskap om befrielse utan om underkastelse och evigt krig i syfte att islamisera hela mänskligheten.”
Om man inte själv sitter fast i den
mytbildning som byggts upp av västerländska medier om islam som ”fredens och
kärlekens religion” bör man med öppet sinne läsa Adonis. Hans ord är dynamit i
en tid präglad av islamistiskt våld och ängslig politisk korrekthet. Om man
fruktar IS (eller andra organisationer av den sorten) och dess förgreningar i Europa får man av Adonis både nycklar till
en förståelse av vad fenomenet innebär och en djupare kunskap förmedlad av en
sekulär poet. Adonis är en fri ande. Bara sådana förmår och vågar säga som det
är. Just därför är det logiskt att konventionella kulturkritiker i Sverige
nästan samstämmigt fördömde hans bok. Det är deras feghet och okunnighet som gör det möjligt för islamisterna att verka i vårt land.
“In facing Islamism, our elites have betrayed us”, says French top journalist in mindblowing interview
While inter-community violences have now been recognised by none other than France’s ex-Minister of Interior, top journalist Yves Mamou is accusing the French elites of closing their eyes on immigration and the Islamisation of the country.
The political parties, the experts, the judges, the media, the cultural elites… have, for multiple reasons and for decades, and still today, encouraged and legitimised the Islamic immigration
Yves Mamou is a journalist who’s publishing a book titled “The Great Abandonment. French elites and Islamist”. He gave an interview to talk about it to Le Figaro.
Here’s are some translated parts of the interview.
“The constance in which the State Council (France’s highest administrative justice) helped in the building of an Islamic nation is staggering”
“I listed in my book all of the State Council’s decisions in favour of muslim immigration, in favour of the Islamic veil, in favour of the burkini, in favour of the burqa, in favour of polygamous families.
“A few days ago, France 2’s nightly news (France 2 is a State funded French TV broadcaster) diffused a report on the knife crime epidemic in London. But the same epidemic exists in France and zero media whatsoever is reporting on it”.
“In France, the Islamic nation (…) is the result of a politique. French elites, who are all parts of the state, the political parties, the experts, the judges, the media, the cultural elites… have, for multiple reasons and for decades, and still today, encouraged and legitimised the Islamic immigration”.
He also talked about the surprising Gerard Collomb’s exit from the govermnent a few days ago.
“Gerard Collomb is part of the French political elite. He left his job by informing us that civil war is at our doors. A flee that her alone justify my title “The Great Abandonmnent”.
1 kommentar:
Den "konventionelle kulturkritikern" verkar i mina ögon vara en synnerligen anti-intellektuell människa, oemottaglig för vetenskapliga fakta, en anpassling som söker bekräftelse inom sitt eget skrå.
Skicka en kommentar