måndag 19 februari 2018

Kultur kan inte existera utan frihet

Foto: Astrid Nydahl
Börjar veckan med några ord från Rob Riemens bok Nobility of spirit. A forgotten ideal:
Culture cannot exist where there is no freedom; but where culture is banished, freedom is meaningless, and all that remains is arbitrary and trivial.
I en så kärnfull sats läser jag in själva fundamentet för ett demokratiskt, öppet samhälle, ett samhälle som varken räds de avvikande tankarna eller de kritiska texterna. Ett sådant samhälle borde vara möjligt. Som det ser ut just nu ligger det långt borta (i framtiden). Kanske var vi här i landet ganska nära sådana förhållanden, men få minns dem.

2 kommentarer:

Stefan Lundin sa...

Frågan är vilka mekanismer som leder till större intolerans mot oliktänkande. Varför har vi hamnat här? Som gammal forskare i biologi tvingas jag t.ex. höra om att det finns fler än två kön, ja flera än tio. Hur kan man hamna i ett så befängt tänkande, så långt från vetenskapen? Det är inte bara kulturen som suddas ut, även hårda forskningsfakta förnekas av många idag. Är det skolornas förfall eller vad? Frågorna blir många.

Frede sa...

Varför? P g a en långtgående ideologisering av snart sagt alla områden av samhället: skolan, kommunala och statliga arbetsplatser, myndigheter, media, universitet. Det är såhär det blir när Ideologin tillåts genomsyra allt utan motstånd, utan opposition, utan nonkonformister. När rådande ideologi dessutom presenteras som ett destillat av Det Goda brännmärks den minsta kritik av den som inte bara avvikande åsikter, utan som Ondska, Omänsklighet, Fascism. Vi har sett dessa mekanismer förr . Det är såhär all form av totalitärt tänkande fungerar. Den försöker omfamna människan och samhället totalt - utifrån sina egna premisser och diktat. I detta överskrider ideologin sig själv och blir religion. Med allt vad det innebär av fanatism och magiskt tänkande . Det självutnämnda prästerskapet upprätthåller tyranniet. Självcensuren är dess mest djävulska vapen.