söndag 25 februari 2018

Boris Pasternak och Tomas Venclova. Tankar om demokrati och diktatur

Boken jag läser just nu
Det är en tegelsten som just anlänt. Den innehåller långa samtal mellan Ellen Hinsey och Tomas Venclova. Hinsey är bland annat Venclovas översättare från litauiska till engelska, men också författare i egen rätt, bland annat till Mastering the Past: Contemporary Central and Eastern Europe and the Rise of illiberalism. Tomas Venclova är en mycket fin poet och därtill prosaist, professor emerita i slaviska språk och litteratur vid Yale University, han kommer från samma krets som de hos oss mer kända Brodsky och Miłosz. Hinseys och Venclovas gemensamma bok heter Magnetic North. Conversations with Tomas Venclova.

Natten till idag läste jag kapitlet om Boris Pasternak och Nobelpriset 1958, det han tvingades avsäga sig. Han utsattes för en sovjetisk kampanj och kallades allt från parasit till kontrarevolutionär fiende. Fördömandena hade det gemensamt att de började med orden "Jag har visserligen inte läst hans bok, men..." 

Det fick mig att tänka på vad som är en avgörande skillnad mellan ett öppet, demokratiskt samhälle och ett slutet, totalitärt. I det senare skiljer man stenhårt på det godkända och det förbjudna. Och man nöjer sig inte med det, man straffar det förbjudna genom att landsförvisa, fängsla, tortera och i vissa fall också avrätta dess upphovsman.

Att jag alltid sluter mig till tanken om en verklig yttrande- och tryckfrihet förvånar vissa. Men ju mer jag lär mig om det totalitära, desto mer kommer jag att framhärda.

Venclova är för övrigt översatt av Lorena Burnyté till svenska med Former av hopp (essäer 1976-2001). Boken innehåller sessän Samtal om Vilnius av Venclova och Miłosz.



Former av hopp innehåller också Tomas Venclovas och Czesław Miłoszs brevessä S

Inga kommentarer: