fredag 11 maj 2018

Jonathan Wolff: Varför läsa Marx idag? (Daidalos, översättning av Henrik Gundenäs)


Att det utkommer en mängd litteratur om Karl Marx detta jubileumsår är förstås en självklarhet. Men vem skulle ens förmå orientera sig?

Daidalos betraktar jag sedan länge som ett av de verkliga kvalitetsförlagen i den svenska tankeöknen. Därför var det självklart att läsa Jonathan Wolffs bok. Wolff är professor vid Oxford University och elev till legendariske Jerry Cohen. 1986 fick han som lektor i filosofi uppdraget att föreläsa om marxism i en kurs som utformats av Cohen. Han trodde redan då att intresset för Marx skulle tyna bort, men han fick fel. Denna undervisning i marxism på filosofiska institutionen vid University College London överlevde varje historisk förändring, också Murens fall och det sovjetiska imperiets död. Wolff säger: ”Kursen är numera populärare än någonsin, särskilt hos amerikanska utbytesstudenter.” 
Hans bok är baserad på föreläsningar han hållit under årens lopp. Vad är det då för en bok?

Först ska det sägas att det är en lättläst och överskådlig bok om Karl Marx arbete och tänkande. Kortfattad, pedagogisk och med ljuset på väsentligheter. Den inte bara kan utan också borde läsas av människor som inte skulle komma på tanken att kalla sig marxister (som jag själv till exempel, trots att jag fram till början av 1980-talet var aktiv inom den marxist-leninistiska vänstern).

Jonathan Wolffs bok är indelad i tre avdelningar. Först går han igenom ungdomsskrifterna, sedan begreppen klass, historia och kapital, och i tredje delen gör han en samlad bedömning.

Vad detta konkret innebär är helt enkelt presentationer, analyser och kritiska synpunkter på den historiematerialistiska teorin, teorin om mervärdet och tankarna om framtiden (”kommunismen”).

Karl Marx teori om mervärdet är i mina ögon den intressantaste. Är inte västvärldens beroende av lågbetald arbetarklass i tredje världen – tänk bara på alla kläder som tillverkas i vidriga fabriker i länder som Kambodja, Indien och Kina – för sin konsumistiska kultur ett ypperlig exempel på hans tankar? Vi handlar billigt tror vi, men i själva verket har ägarna/importörerna/handlarna redan gjort betydande profiter på dessa marknadsvaror, allt från strumpor över cyklar till datorer.

Sådana omständigheter rådde i Europa vid tiden för Marx och Engels arbeten. Det gav upphov till alienationen, det vill säga ett totalt främlingsskap inför det arbete som en människa utförde i fabriken. "Arbetskraften" (män, kvinnor och barn) betraktad som vara att köpas och säljas på marknaden!

Men Jonathan Wolff resonerar särskilt förtjänstfullt om skillnaderna mellan då och nu. Vad har t.ex. internet inneburit för produktions- och marknadskrafterna? Wolff talar om ”förändrade arbetsmönster och ekonomiska maktförhållanden.”

En annan intressant aspekt med boken är att författaren visar några av mest citerade (och missförstådda) rader, som ”religionen är folkets opium”, ”historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasstrider” samt de ord som finns på Karl Marx gravsten på Highgate-kyrkogården i norra London, en av de så kallade Feuerbach-teserna: ”Filosoferna har bara tolkat världen, det gäller att förändra den.” Utifrån dessa citat går han in på faktiska förhållande.


Jag kan rekommendera denna bok till alla som är intresserade av att lära känna och förstå en av de mest inflytelserika männen i kretsen av dyrkade, tillämpade, missförstådda, utnyttjade och gudaförklarade i vårt tanketomma västerland, en av männen som kom att symbolisera förtryck i Sovjetväldet, i Kina och andra länder där statsreligionen förklarades vara ”kommunism” och Marx-porträttet kom att pryda sedlar, bokomslag, offentliga utsmyckningar och statyer på gator och torg. Att lära känna hans skrifter i denna bok är betydligt bättre och kan rensa i all den historiska bråte som ligger i vägen för läsningen och diskussionerna. Den som tror att Marx var en profet blir besviken. Den som förstår att han var en politisk historiker och analytiker får en ökad förståelse av Wolffs bok.


Inga kommentarer: